Torrevieja (igen)!

Säsongens dyraste hamnavgift blev i Alicante, sista kvällen med Gunnar och Lotte. Dessutom fick vi alldeles på köpet en nattclub, och ett kasino, som höll igång till ca 06 på morgonen! Då var det dags för våra gäster att ta sig längs kajen till flygbussen, sen kunde vi sova några timmar.
Efter en sådan natt, är längtan efter ankring och lugn och ro stor. Vi gick ut till Tabarca, en gammal piratö, som sedan har tagits över av fiskare. Och, turister, förstås!
Efter en natt där, gick vi till Santa Pola, plockade upp lillebror och svägerska, samt sonen med flickvän. Vi återvände till Tabarca, och de var beväpnade med bl a snorklar och cyklop, eftersom vattnen runt ön är alldeles klara, med massor av fina fiskar. Vi hade en ljuvlig dag med snorkling och bad, innan Thomas fixade lift in med en rib åt dem.
Sen stannade vi kvar ytterligare två dagar, innan vi seglade tillbaka till ankringen innanför hamnpirarna i Torrevieja igen.
Där blev det cavafrukost, på klipporna vid hamnen! Sämre kan man ha det...

 Tabarcas mysiga små grander, totalt befriade från bilar!

 Hela gänget, jag, Claes, Catarina, Ellen och Gustav.

 Cavafrukosten på Torreviejas klippstrand. Klockan är strax efter 9, vi har tom ställt den på väcknig...

Claes och Catarina på hemväg, det är inte dumt med hjälm efter sådan frukost!                         

 

Nu tror vi att vi seglar ut mot Balearerna en sväng, om vinden vill oss väl! Från den 15 oktober kommer vi att ha vår hamnplats här i hamnen.                                                                              

 

Torrevieja!

Nu har vi bestämt vinterhamn, vi kommer att ligga i Torrevieja. Ett bra pris, trevlig stad, mycket liv och rörelse, fina bad, trevlig lillebror och svägerska på cykelavstånd - ja, ni hör att det väger över lätt!
Almerimar är något billigare, men vi tyckte att det var lite tomt när kvarteret runt marinan var avverkat, samt längre bussresa till flyget, så det blev bortvalt, den här gången.
Dessutom har seglingen hit upp varit fin, med mer och mer möjlighet till ankring och fina bad.
Hela vägen har Gunnar och Lotte varit med oss, och många trevliga stunder och goda middagar har vi haft. För att inte tala om sammandrabbningarna i olika spel, det har varit hårda fighter sent om kvällarna.
Det här med långsegling är roligt. I olika hamnar möts man, sen dyker samma personer upp igen, titt som tätt. Ofta visar det sig att man dessutom har gemensamma bekanta. Världen krymper, med andra ord. Alla är tillfreds och på gott humör, stress är ett diffust begrepp. Det som inte sker idag, sker imorgon!
Lite fasa för att börja arbeta, med andra ord. Det är liksom andra bullar som gäller där, som jag inte känt av på länge.

 Thomas gamla solhatt hade den goda smaken att blåsa av honom, den var både för liten och ganska smutsig... istället kom Gunnar och Lotte med en ny, fin Stora Enso hatt, som satt som ett smack! Snygg, eller hur?

 Klubb Regattas utkikspost, dit vi flydde efter en disconatt inne i finmarinan i Mazzaron. Det passar inte oss 50+, med nattklubb till 06 på morgonen, vi blir så kinkiga dagen efter, och behöver sova middag...


Såhär glada var vi innan disconatten.....

För ankar vid Herradura!

Nu har vi det riktigt gott! För ankar i en vacker vik, utan vattenscooters och liknande plågoinslag, bara stilla trampbåtar och lite dykare. Lira ligger och vaggar (inatt mera rullade hon, det var rejäl bindvävsmassage på kuppen när vi åkte fram o tillbaka i kojerna), men nu har vi ankare åt alla håll, och hindrar dyningen från att förpassa oss med sidan mot vågorna, med rullande båt som resultat!
Häromdagen såg vi en stor sköldpadda, den andra hittils! Fantastiskt att helt plötsligt se detta makliga djur, tätt inpå båtsidan.
Vi roar oss med en och annan simtur, Thomas har ofta en putsduk i handen, och är mera under båten än jag, lagar mat, idag grillade vi fisken vi fångade på färden hit igår!
Det var en helt vanlig makrill, men den hade lite annan smak än våra vanliga hemmavid.

 Ibland mitt i superkomersiell hamn, där vi hamnade mitt i köpcentrum!

 Till vår förvåning är detta en av de vanligaste ankare vi ser, det vi först trodde var en hemgjord variant. Lätt att bli fångad i dessa tentakler, vid tilläggning i hamn.

 Ibland, när jag tänker på jobbet, och framförallt på arbetskamraterna, tar jag fram min fina present från dem! Annars har den en given plats, inklämd bakom gardinstången.

 Varma, sköna seglingar är det gott om!

Lira för ankar!