Paxos, Grekland!

Ja, nu har det hänt en del sen sist! Nytt land, nya vatten som har korsats. Och, framförallt, ett helt nytt språk - jösses vilken skillnad mot att göra sig hjälpligt förstådd på en blandning av spanska och italienska, mot detta helt annorlunda! Det är spännande, och svårt.




Vi tyckte mycket om Sicilien, stannade ett tag i Taormina, fin ankarvik med många och stoooora båtar. Närmsta grannen störde oss lite grann, speciellt när hans helikopter hela tiden landade och lyfte. Dessutom hade han en segelbåt, säkert tio meter lång, stående på däck utifall han skulle få lite lust att segla. Tyvärr hann han nog inte segla så mycket, så upptagen som han var med att åka fram och tillbaka med helikoptern. Stackarn, ingen semester där inte!






En helt underbar föreställning fick vi en natt. Vi ligger ju ganska nära Etna, och när mörkret föll började den spruta lava, som rann i fina röda ränder längs berget. Fantastisk och lite skrämmande syn, den höll på även natten efter, men inte så intensivt. En del rök och sot fick vi också, på köpet.






Nu fick vi nytt besök, Alexander kom ombord, och vi fortsatte mot Syracusa, en helt bedårande stad med stor ankarvik längre söderut. Hela den delen av Sicilien har varit grekisk i tidig historia, och en hel del rester av detta fanns kvar. Gamla borgar, fort, utgrävningar - allt! En belgisk seglare vi träffat en del var helt lyrisk över allt detta, arkeologiskt intresserad som han var. Vi kanske inte gick igång lika mycket på all sten, men desto mer på marknader, bodegor med vin i stora tunnor, och alla fina gränder överallt!






Efter att sett oss mätta där, startade vi seglingen mot grekiska vatten. Den tog några dagar, mestadels för segel och första dygnet helt perfekt. Bra vind, inte för gropig sjö. Det blev lite mer varierat på slutet, med mycket vågor och ibland för lite vind. På den här seglingen var vi det närmsta vi varit en storfångst! Vi har vår stora krok ute hela tiden, med en läcker plastbläckfisk längst ut. En lina som ska kunna duga som bogsertross - i alla fall nästan.
Men, det hjälpte inte! Ett mycket kraftigt ryck, och allt försvann tillsammans med någon stor fisk, som nu är piercad i läppen. Hoppas han gillar det. Vi hade hellre sett honom som middag. Fast vid närmre eftertanke vet jag inte riktigt om jag hade klarat att få upp honom ombord ens....






Nu har vi legat vid Paxos i flera dagar. Underbart vatten, cikadorna spelar så det dånar i huvudet, urmysiga fiskebyar och lojt klimat.

Utsikt från Taormina, ner mot ankarviken

Lira utanför Paxos, cikadorna spelar för oss!

Alex i Syracusa

Syracusas vackra gränder