På Chios låg vi i Mesta-viken, på västsidan. Det blåste kraftigt i några dagar, och vi var tryggt förankrade i en gammal stenpir, tillsammans med en schweisisk ensamseglare.
Det mest spännande som hände där, var en natt, när en katt trillade ner genom vårt myggnät.
Både vi och katten blev ganska förvånade, och kanske katten också blev rädd.... efter lite stök hade vi hivat ut den i sittbrunnen igen.
Cyklarna plockades fram, och vi tog oss upp till en gammal mastixby, den bäst bevarade på Chios.
De är uppkallade efter sin mest lönsamma produkt på medeltiden. Det finns buskar, som avsöndrar en sorts kåda, som ingick i målarfärg, kosmetika och medicin innan de oljebaserade produkterna kom.
Idag gör man tuggummi, likör och tandkräm av kådan. Ca 300 ton skördas varje sommar.
Själva byn var omgärdad av försvarsverk, med torn i varje hörn. Gatorna är byggda med syfte att springa vilse i, om man inte hittar, allt för att försvåra för eventuell fiende.
Det var svårt att hitta parkerad cykel också...
Vackra stenläggningar!
Kyrkan, mitt i byn, var helt fantastisk!
När vi kom ner mot Samos kom också sommarhetten. Det var inte tal om att ha täcke längre, och vattnet steg snabbt till 24-25 grader.
Alldeles lagom kom också Arvid och seglar med oss en vecka. Det innebär ständigt segertrimm, kappseglare som han är, men också Canastaspel sent om kvällarna, som är minst lika svettigt!
Nu har vi legat på Patmos några dagar, badar, går promenader, pratar med andra seglare och har det bara bra.
En del sjömansarbete sker förstås också, det finns som bekant alltid något att fixa på en båt!
Midsommar har vi firat, tillsammans med en annan svensk båt, Elina. Royne gjorde kanongod Jansson, och vi sjöng visor länge i ankarviken.
Arvid har åkt hem till jobb, och vi fortsätter söderut.
Fina Nina kommer ombord senare i veckan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar