Söderut längs Peloponesos

Efter flera dagars promenerande i Zakyntos, försökte vi ta oss till Pilos. Som vanligt när man seglar, blir inget riktigt som man tänkt sig..... vi hamnade istället i Katakolon, efter en seg dag med härlig korssjö från alla håll, och för lite vind för att kunna segla genom sjön. 

Det var en sömnig liten håla, där man väntade in kryssningsfartyget, som kommer och lämpar av alla som ska upp och titta på Olympus.

Vi hade inte lust att göra det just nu, det får vänta.

Istället hamnade vi hos en trevlig hotellägare, som med sina föräldrar drev ett litet pang utmed bergssluttningen. Han kom ned till båten innan, presenterade sig, och inviterade oss till ett besök. Berättade också att han hade grönsaker, vin o lite annat att sälja.

Det hela slutade med att vi så småningom återvände till båten, med vin, olivolja, ägg, oliver och massa citroner!

På väg vidare fick vi en märklig, tillfällig gast ombord. Han etablerade sig på däck, för att snabbt och beslutsamt sätta sig på Thomas hand, och på kameran, så blyg var han inte.

En liten tupplur, en måltid bestående av banan och flugor som jag fångade och serverade framför näbben - och efter någon timma mönstrade han av utan ett enda pip/tack!

Vi tror att det kan ha varit en sommargylling, men tar gärna emot ornitologisk sakkunskap. 

Jag brukar alltid säga "ja, det är i alla fall inte en ormvråk", men det hjälpte inte just här...

Pilos är en fin stad, litet kustsamhällen med dragningskraft. Turistbussar med skolbarn, och en o annan pensionärsresor kommer o parkerar på stadskajen, där vi ligger. De går några rundor, och åker vidare.

Vattnet här är otroligt fint, och vi är så bra parkerade, att det går att bada! Vilket jag förstås gjort, tvågånger!

Inatt ska det komma mycket vind, efter det går vi nog vidare runt denna halvö.

Zakynthos!

Utsikt från borgen!

Så äntligen kom vi iväg, efter en härlig kväll med Öivind och Bente, och en frukost tillsammans i Liras sittbrunn.

De stannade för att börja göra klar sin Ceres, och vi seglade ut genom kanalen, kantad av de små husen på pålar. Direkt ute kom en stor flock delfiner runt båten, allt var ganska perfekt.

Det stämde dåligt några timmar senare, då vred vinden emot, och ökade upp till 18 m/s. Vi ville förstås reva, men vilka linor var det då.... tänk vad minnet sviker över en säsong!

Till slut, efter ett riktigt ormbotrassel inuti bommen, fick vi till det, och kunde efter några skvättiga timmar ankra i en fin lagun. 

Dagen efter började också lugnt och stilla, men sen ökande vind igen, och vi forsade in i hamnen på Zakynthos. Strax efter kom en holländsk båt, som vi hade gemensam kväll på tavernan med. 

De fortsatte dagen därpå, men vi har stannat, vandrat runt i denna just nu turisttomma stad. 

Det finns också en fantastisk kyrka, med Dionysos i silverkista.

Idag har vi tagit oss upp till en gammal venetiansk borg, med fantastisk utsikt, både över havet och inlandet. 

Det var brant både upp o ner, vilket var en liten test för min lilltå, som var i plågsam närkontakt med utstickande beslag på däck igår..... samma eländiga lilltå fick för några år sedan känna på att en dörr hemma höll bättre än tån, så nu är den återigen ganska stor, och lite rödblå.

Det är tur att det är sandalklimat! Thomas tycker dock att det är bra att jag går lite långsammare än vanligt, lättare att hålla samma tempo.

Imorgon planerar vi att segla över till Pilos, på Peleponesos västsida.

Snart på väg!

I vår pilotbok har Rod Heikell skrivit "the lokals are friendly and somehow Messonlonghi grows on you".

Det stämmer absolut, i år har vi haft ovanligt svårt att släppa vinterförtöjningen. 

Nu, när vi äntligen har funnit den bästa slaktaren, och vet vilket bageri som har det godaste brödet....

Imorgon ska vi vara med på den gemensamma hamngrillen för sista gången, och vi ska tacka för oss genom att bjuda på bubbel innan. Det är alltid någon som har åstadkommit stora, fina bakverk till efterrätt, (vilket inte är vår specialitet), som genom ett under dyker saker och ting upp hela eftermiddagen lång, och skickas runt långbordet. 

Imorgon kväll kommer också Bente och Öivind på Ceres, och vi har Retsinan kyld!

Det ska bli så kul att ses igen!

På måndag gör vi upp räkningen med marinan, och styr sydväst. Stannar kanske på Zakyntos, eller några andra ställen några dagar, men planen är att ta oss runt Peleponesos till Egeiska havet, och senare upp mot Athen, och vidare norröver. 

Men, som jag läste i en annan seglarblogg, planer skrivs i sanden, finns så länge nästa tidvatten inte suddat ut dem. Med andra ord är de till för att ändras. 

Vi har också tagit farväl av Dimitris, som har en av båttillbehörsbutikerna i stan. Han har varit ytterst hjälpsam, dessutom mycket trevlig. Varje gång vi passerat hans butik (i princip var gång vi varit fram på stan), vill han bjuda på kaffe, och få en pratstund. Tror vi har druckit kaffe för mer än vi handlat för hos honom, speciellt med tanke på att Thomas var en flitig besökare där under vintern. 

Ikväll ska Lisbeth och Mats bjuda oss på middag, de är kvar i hamnen ytterligare någon vecka.

Vi har sytt kapell till fördäck, för att får svala nätter framöver, samt satt upp ordinarie flagga!

I Dimitris butik, med traditionellt gott kaffe, hämtat på kaffestället vägg i vägg. 

Lira vid sin vinterplats, putsad och klar!

Mister Dimitris himself!

Grekisk påsk!

Nu har det snart gått två veckor, sedan jag kom hit ner, till sol och värme. Ja, just idag stämmer det inte riktigt, det har regnat en del till och från, och samma sak gäller för imorgon.






Men, igår, på vår egen påskafton, var det underbart sommarväder, och vi var en skandinavisk trojka som hade planerat mat, gjort gubbrör och lagt in sill, lagat Jansson, stekt köttbullar, gjort ägghalvor - och inte minst fixat snaps av olika slag!
Dessutom hade Mats och Lisbeth på Starlight med sig fina snapsvisehäften från tidigare kalas, så det skrålades friskt mellan båtarna!






Inga andra firar påsk på det här sättet, den grekiska påsken är först nästa helg. Då ska det grillas lamm, och mycket annat, det ska bli spännande att vara med om.








Det som var den stora händelsen igår, var en enorm parad som höll på i många timmar, från en av stadens kyrkor, till en fin park! Det som firades, och högtidhölls, var befrielsen av Messolonghi, från turkarna. Vi stod hela kvällen och tittade på den ena grupperingen efter den andra, både vuxna och barn, i fantastiska utsmyckningar.








De flesta söndagar är det gemensam grill här i hamnen. Alla som vill deltar, och det dukas långbord på hamnplanen. en euro per båt går till grillkol, men också till mat och veterinärkostnader till hamnens tre hundar, som också uppskattar grillen, men framförallt det som kastas till dem efteråt.




När alla är lagom mätta, och vinet är uppdrucket, börjar ett omständigt boulespelande!




Fransmännen har egna regler, dock inte alltid samma. Engelsmännen har sina ideer, nya zeeländare ytterligare andra, vi har våra... ja, det är ett evigt diskuterande och grejande!
Förra söndagen bröt sig till slut ett gäng ur, och började ett eget spel åt andra hållet! Det är väldigt trivsamt, massor av skämt och mycket snack.








Annars är det inte så högt tempo här, precis. Lite lagom båtfix, en läckande pentrypump är det mest händelserika just nu, jag håller på med diverse syarbete, solskydd till fördäck, och till olika skylights.

Den inte alltid så respektingivande vaktstyrkan!

Nu är vi i full gång med påsklunchen!

Ser ni blommorna som Lisbeth plockat, rena midsommarkänslan!

Många fina barn, tålmodiga och i takt, med tofsar på fötterna!

En gammal kvinna satt på en pall, där vi stod och tittade. När det kom någon grupp som hon tyckte var extra viktig, fiskade hon upp blommor och lagerblad ur en påse, och slängde på marken framför dem.