Balearerna!

Nu har vi seglat över lite mera öppet vatten, till Formantera och Ibiza, vi lär inte hinna så mycket mera i år, innan det är dags att återvända till Torrevieja och vinterplatsen.
Efter en ganska vidrig, skumpig och guppig nattlig färd, med total omöjlighet att sova - jag försökte på hur många ställen som helst! kom vi till slut fram till Formantera. Vi försökte via vhf få kontakt med hamnen, eftersom det fortfarande var mycket vind (och vi var VÄLDIGT trötta), framför allt för att få reda på priset för en övernattning. Det gick inte så bra, de ville inte tala om det, så istället köpte vi en bojplats i en bra vik. Tur var väl det, för när vi sen var inne med hjälp av jollen, kollade jag priset - det visade sig landa på ca 800:-! Och då är Formantera inte känt för att vara dyrast, precis.
Det de däremot är kända för, och som stod som lite lustig information i vår pilotbok, var att väldigt många är nudister. Man skulle inte bli förvånad om seglare, windsurfare, och andra var helt nakna.
Så det blev vi givetvis inte heller.... men det ser lite komiskt ut när naken man står på fördäck, och en marinero ska hjälpa till med tampen, svårt att inte trassla in sig där...
Efter Formantera gick vi vidare till Ibiza stad, och en utmärkt ankarvik, förstås! Själva gamla staden är charmig, rörig, mycket fest och många unga människor. Och stora båtar! Här låg Förenade Arabemiraten, och många andra, ihop med andra gansters... Lira hade med lätthet kunnat stå på de flesta fördäck!
Ibiza har tre städer, tillika tre hamnar, och många charmiga ankarvikar, med barer och restauranger längst in, och turkos vatten däremellan. Att dyka ner och kolla ankarfästet är en baggis, ofta syns det från fördäck. Ibland, som häromdagen, såg jag till och med att kättingen hade haft nöjet att trassla sig rejält runt några stora stenar, och det var en liten övning i tålamod att trassla tillbaka den, det gick bra till slut.
Vi har gått motsols runt hela ön, och varit i alla städerna. Ofta träffar vi samma båtar, hälsar på samma människor. Det är många som uppskattar sensommaren här.

 I Ibiza stad låg stora båtar och glänste, med hjälp av massor av personal!

 Sorry, Gunnar o Lotte, er fina Stora Enso hatt har på något sätt försvunnit. Ett offer till havsgudarna, oavsiktligt sådant, är troligaste tipset. Nu har Thomas fått en ny, med hakrem. Nästa sätter jag fast med silvertejp!

 Det finns ett slags sjöbodar/båthus här, där halva huset ser ut att vara utgrävt ur klipporna, sedan byggt i trä. Det är långt från västkustens miljonsjöbodar, eller hur? Men dessa används, som tanken ursprungligen är!

 Dramatisk sommarhimmel över San Antonios hamn

Såhär ser vår fina vattendunk ut, som just nu är räddningen för att klara att ligga "ute".

 

Badar gör vi ofta, och mycket, vattnet är fortfarande 25-26 grader, och häromdagen var det nästan 30 nere i ruffen. När man ligger så mycket för ankar som vi gör nu, har vi få problem. Mat och dryck är lätt att ta jollen in och handla, diesel har vi inte stor åtgång på. Däremot färskvatten - där kommer problemen! Att sötvattenduscha är nödvändigt, och det blir ett antal gånger per dag, för att undvika en nedsaltad båt. I Gibraltar, hos chandleryn, fick vi en plastdunk, uppblåsbar, som hade hängt länge i skylten och var ful och dammig (och hans sista). Den är guld värd!
Varje gång vi ska in till byn, tar vi den i ryggsäcken. Hittar sedan en vattenslang, fyller vår kära dunk och åker ut till Lira, vips har vi tjugo liter till! Detta kan vi till och med göra om och om igen, om det är enkelt, och vattnet är bra. Viss varning finns för salthaltigt vatten här, men vi har inte märkt det ännu.
Det känns lite konstigt att höra om höstkyla hemifrån, jag börjar bli alltmer medveten om att jobbdags närmar sig. I mitten av oktober återvänder vi till Torrevieja och vinterhamn, och börjar göra iordning båten för säsongen. Sen flyger jag hem 30/10.